Jag måste skärpa mig, verkligen
Nu var det längesen jag blogga, och jag har hunnit vända upponer på hela min tillvaro. Så duktig är jag. Jag har ifrågasatt huruvida jag ska fortsätta blogga eller inte, och bestämt mig för att jag banne mig ska fortsätta. För vissa saker måste jag få ur mig, annars blir jag så knäpp som jag varit sista tiden. SKitdumt faktiskt. Och jag har ju aldrig nån aning om vem jag ska ringa till när ja vill prata heller =S
Så.. vart ska man börja? Förra helgen var kul och galen. Fredagen var det disco-ferre med syrrans polare typ. Jag var inbjuden i egenskap av danslärare och det var faktiskt skitkul! Alla släppte verkligen loss och var skittaggade på att lära sig en disco-dans. Och då är jag i mitt esse. Då mår jag bra. Och jag gör något jag vet att jag är bra på. Sen drog vi, det blev ju bara järngänget, till Golden Hits, som förövrigt är ett kanonställe! Många dansgolv, många barer massa olika folk, massa olika musik.. Haha, men jag var ju lätt minst på hela stället, och även det kan ju vara en faschinerande upplevelse. Hur kvällen slutade orkar jag inte ens gå in på =P haha. Menmen, mycket ska man va me om!
Lördagen fördrevs som vanligt med lite dans och lite städning. Jag gillar verkligen att städa, det är skitknäppt! Men jag älskar när det luktar rent, inga smulor på golvet eller diskbänken o handfatet skiner... då är jag nöjdish. På kvällen blev det hursomhelst lite mys i min soffa. Och sånt uppskattas ju alltid (=
På söndagen tittade vi lite på idol - och bonde söker fru-repriserna. Sen blev jag ensam och då roade jag mig med att baka scones och chilla på soffan. Och på kvällen var det dags för min favorit above-all; Kent. Jag o syrran tog tuben från Mörby och mötte upp stüberschwester på East. Vi satt utomhus och åt. På stureplan, i slutet av november. That's weird! Men gött ändå. Infravärme for the win. Och en annan rolig detalj är ju att jag kvällen till ära bar min gamla palestinasjal. Kändes som att va 14 igen, lovely! Konserten hursomhelst var fantastisk! Nästan alla låtar man ville höra spelade dom. O det bästa var nog att dom spelade ganska mycket gamla låtar som inte är kända, men som man kan ändå... Amazing. Sista låten var "Mannen med den vita hatten", magisk stämning. Första låten var "vy från ett luftslott", också förbannat bra val!
Och veckan som följde är dimmig. Jag var på jobbet. Gjorde det jag skulle. Kämpade för att få upp siffror och lyft. Menmen. Känslan av att jag inte vill vara där och vara säljare har gnagt i mig ganska länge. Så pass mycket att jag varje morgon övade på vad jag skulle säga. Och så på torsdagsmorgonen tog dom in mig på samtal. Och då bara rann allt av mig. Jag berättade som det var, och det bestämdes det att jag skulle lämna stället. Det var inte utan tårar. Fan vad jag kommer sakna alla. Och visst känns det surt att jag aldrig hann få in Steelwrist, OneOff eller Skanska Maskin i Upplands Väsby.. Men kanske får nån annan det. Jag vet inte om jag fattade rätt beslut när jag gick därifrån, men ibland kanske det är bäst att sätta ner klacken och helt enkelt gå åt ett annat håll.
Herregud, jag är ju ung! Jag kan göra vad jag vill med mitt liv. Och nu kan vadsomhelst hända.
Förövrigt har jag inte mått så bra sista tiden. Det är något som bara river och sliter inuti mig och jag vet inte vad det är. Jag har äckligt kort stubin och ingenting känns riktigt roligt. Men egentligen har jag ju inget att klaga på... Egen lägenhet, världens finaste hund, en hel drös med underbara vänner och så har jag en väldigt fin pöjk som tittar in här ibland.
Jaja, skiiiitsamma! Idag ska jag o Maja in till stan för att fotas. Det ska bli jättespännande och jag har haft världens ångest över vad jag ska ha på mig.. Men de löser sig har inte bestämt mig än :P hahaha.
Sen ska jag även flytta hem ikväll... Pappa ska läggas in på sjukhus o mamma vill inte bo själv. Menmen. Jag tar datorn med mig o ja ska verkligen försöka börja blogga mer!
Så.. vart ska man börja? Förra helgen var kul och galen. Fredagen var det disco-ferre med syrrans polare typ. Jag var inbjuden i egenskap av danslärare och det var faktiskt skitkul! Alla släppte verkligen loss och var skittaggade på att lära sig en disco-dans. Och då är jag i mitt esse. Då mår jag bra. Och jag gör något jag vet att jag är bra på. Sen drog vi, det blev ju bara järngänget, till Golden Hits, som förövrigt är ett kanonställe! Många dansgolv, många barer massa olika folk, massa olika musik.. Haha, men jag var ju lätt minst på hela stället, och även det kan ju vara en faschinerande upplevelse. Hur kvällen slutade orkar jag inte ens gå in på =P haha. Menmen, mycket ska man va me om!
Lördagen fördrevs som vanligt med lite dans och lite städning. Jag gillar verkligen att städa, det är skitknäppt! Men jag älskar när det luktar rent, inga smulor på golvet eller diskbänken o handfatet skiner... då är jag nöjdish. På kvällen blev det hursomhelst lite mys i min soffa. Och sånt uppskattas ju alltid (=
På söndagen tittade vi lite på idol - och bonde söker fru-repriserna. Sen blev jag ensam och då roade jag mig med att baka scones och chilla på soffan. Och på kvällen var det dags för min favorit above-all; Kent. Jag o syrran tog tuben från Mörby och mötte upp stüberschwester på East. Vi satt utomhus och åt. På stureplan, i slutet av november. That's weird! Men gött ändå. Infravärme for the win. Och en annan rolig detalj är ju att jag kvällen till ära bar min gamla palestinasjal. Kändes som att va 14 igen, lovely! Konserten hursomhelst var fantastisk! Nästan alla låtar man ville höra spelade dom. O det bästa var nog att dom spelade ganska mycket gamla låtar som inte är kända, men som man kan ändå... Amazing. Sista låten var "Mannen med den vita hatten", magisk stämning. Första låten var "vy från ett luftslott", också förbannat bra val!
Och veckan som följde är dimmig. Jag var på jobbet. Gjorde det jag skulle. Kämpade för att få upp siffror och lyft. Menmen. Känslan av att jag inte vill vara där och vara säljare har gnagt i mig ganska länge. Så pass mycket att jag varje morgon övade på vad jag skulle säga. Och så på torsdagsmorgonen tog dom in mig på samtal. Och då bara rann allt av mig. Jag berättade som det var, och det bestämdes det att jag skulle lämna stället. Det var inte utan tårar. Fan vad jag kommer sakna alla. Och visst känns det surt att jag aldrig hann få in Steelwrist, OneOff eller Skanska Maskin i Upplands Väsby.. Men kanske får nån annan det. Jag vet inte om jag fattade rätt beslut när jag gick därifrån, men ibland kanske det är bäst att sätta ner klacken och helt enkelt gå åt ett annat håll.
Herregud, jag är ju ung! Jag kan göra vad jag vill med mitt liv. Och nu kan vadsomhelst hända.
Förövrigt har jag inte mått så bra sista tiden. Det är något som bara river och sliter inuti mig och jag vet inte vad det är. Jag har äckligt kort stubin och ingenting känns riktigt roligt. Men egentligen har jag ju inget att klaga på... Egen lägenhet, världens finaste hund, en hel drös med underbara vänner och så har jag en väldigt fin pöjk som tittar in här ibland.
Jaja, skiiiitsamma! Idag ska jag o Maja in till stan för att fotas. Det ska bli jättespännande och jag har haft världens ångest över vad jag ska ha på mig.. Men de löser sig har inte bestämt mig än :P hahaha.
Sen ska jag även flytta hem ikväll... Pappa ska läggas in på sjukhus o mamma vill inte bo själv. Menmen. Jag tar datorn med mig o ja ska verkligen försöka börja blogga mer!
Kommentarer
Trackback