Allt om Maskeradskivan från Åva
Nu är det dags att författa något om gårdagens skiva. Jag vill varna känsliga läsare, det kanske blir liite äckligt mot slutet ;P Nåväl, då sätter jag igång.
Sist jag skrev var jag hos Karin, och det som hände när jag skrivit klart var att jag sminkade mig. Vi började även göra Karin blå, jisses vilken förvandling! Vid fem tittade Halle in, och vi gjorde våfflor. sedan fick jag skynda iväg till bussen. Jag åker inte så ofta kommunalt, men jag gillar verkligen att åka buss. det är jättekul att se på folk och lyssna när dom pratar :P Sen var det tunnelbana till centralen och jag gjorde såklart tabben att gå upp på den sidan där RÖv och Efe inte var. Till slut sågs vi på perrongen, Röven i badrock och Efe i bandana! Mkt fiint. Vi begav oss till hötorget och Chaplins.
Väl inne i lokalen tog vi varsin drink och var allmänt associala; vi kände ju typ ingen! Bara lite fruwar och kompisar till Gwisen. Och Hannas bror, och hennes mamma, som var utklädd till Hanna. Riktigt roligt! Och så småningom blev det dags för middag. Hamnade mellan Gwisens pojkvän (som var utklädd till tjej XD) och en mexikan. Först trodde jag att mexicanen var någons farsa, men det visade sig att så var det inte. Det var mycket Lambo och folk på borden, och dessutom var man fastnkuten i sina grannar med röda snören. Lite flummigt. Efter ett tag började jag bekanta mig med mexicanen. Kör ingen namedropping, det vore taskigt med tanke på hans civilstatus. Han sa typ 100 gånger att "du är så stel, fan det går inte, du får ta och släppa loss asså". Ett tag hatade jag honom, och nu skulle jag allt bevisa vad jag gick för! Sedan jag upptäckt att inet inte var dyrt så köpte jag mig litegrann. Sen bjöd Gwisens pöjk, A, på ett glas vin. Och middagen fortskred.... Fick mexicanen att både skratta och tappa mustaschen, haha. Efter middagen gick vi ut och "tog oss en jävel". På vägen ut kallade han mig för "sin bordsdam", vilket fick mig raskt att komma på att då måste han minsann vara min Bordsmexican. Mitt hat började minska, han hade sina trevliga stunder.
När vi kommer upp på festvåningen igen grabbar Hulken tag i mig, och ber att få bjuda mig på ngt att dricka. Bjuds det så, inte tackar man nej! Han var ju grön och allt, och vem vet, kanske söt också! Vid denna tid började eftersläppsfolket trilla in. Bland annat Balle, och vilket skrik jag fick till när hon kom ("Balle, när du kom å jag skrek!"). Mycket lycklig jag blev!
När vinet var uppdrucket blev det dans. Med Hulken. Och jävlar, maken till dans har jag nog aldrig varit med om. Jag gjorde saker som jag inte ens visste att jag kunde. Och han följde asbra. Egentligen ska det ju vara tvärtom. Men det är roligt att få imponera och vara lite dominant ibland... 8-) Höjdpunkten var ändå Sexyback, min o Balles dans. Best ever.
Sen var det mycket spring ut och in o röka, och efter ett tag så satt vi i trappan utanför, Rudbecksfolket och Bordsmexicanen. Hulken hade försvunnit och sen blev Bordsmexicanen utslängd. Så jag lallade runt med rudbecks-folket och "återupplevde gamla minnen från Täby", kan man väl säga.
Såsmingom gick iallafall Hulken hem, och Bordsmexicanen kom tillbaka. Av någon konstig jävla anledning bestämde jag mig för att kvällen skulle fortskridas i Bordsmexicanens sällskap. Vi dansade lite och han klagade ( no shit :P) på att jag var för avancerad. Vi satte oss någonstans o pratade. Han berättade att han hade "fruntimmer, katt och lägenhet". Vilket inte var riktigt de signaler jag fått från början. Men det är ju skitsamma för mig, inte mina problem. Sen upprepade han "Nej det här går inte", varpå han kysste mig. Vilken jävel alltså... Sen "måste du vara så.. bra?" vilket var ungefär det enda snälla han sa till mig på hela kvällen. Höll på så ett tag till, sen ut på dansgolvet igen. Och vilken låt hör man, om inte "don't you wish your girlfirend was hot like me..." ironiskt nog.
Vi gick ut och tog oss en jävel till och nu hade han varken mustasch, hatt eller solbrillor på sig. Och han var.. snygg! Sen var det dags för lilla Örjan att åka hem. Fick åka med i Addis taxi med systeryster som varit och spanat in Bob Sinclair på Sturecompagniet.
Jag kom hem, gick och la mig, och insåg plötsligt att jag mådde jävligt dåligt. La mig på bästa sätt för att det skulle snurra så lite som möjligt. Och en timme senare vaknar jag av att jag ligger och spyr över sängkanten. Så jävla äckligt! Kanske lite too much information, men ändå. Usch, nej det var fan inte trevligt.
Och imorse vaknade jag och mådde fortfarande jättedåligt! Det snurrade och kändes som att jag skulle spy hela tiden. Orkade till slut gå upp o dricka vatten och snyta mig iallafall. Det var lite roligt, för snoret för hulken-grönt. Undrar bara hur hans färg hamnade i min näsa? Aja. Efter ett tag till åt jag och duschade o var människa igen, så jag pallrade mig till skolan.
Och det var hela min historia om Åvas Maskerad-skiva 25/4..
Sist jag skrev var jag hos Karin, och det som hände när jag skrivit klart var att jag sminkade mig. Vi började även göra Karin blå, jisses vilken förvandling! Vid fem tittade Halle in, och vi gjorde våfflor. sedan fick jag skynda iväg till bussen. Jag åker inte så ofta kommunalt, men jag gillar verkligen att åka buss. det är jättekul att se på folk och lyssna när dom pratar :P Sen var det tunnelbana till centralen och jag gjorde såklart tabben att gå upp på den sidan där RÖv och Efe inte var. Till slut sågs vi på perrongen, Röven i badrock och Efe i bandana! Mkt fiint. Vi begav oss till hötorget och Chaplins.
Väl inne i lokalen tog vi varsin drink och var allmänt associala; vi kände ju typ ingen! Bara lite fruwar och kompisar till Gwisen. Och Hannas bror, och hennes mamma, som var utklädd till Hanna. Riktigt roligt! Och så småningom blev det dags för middag. Hamnade mellan Gwisens pojkvän (som var utklädd till tjej XD) och en mexikan. Först trodde jag att mexicanen var någons farsa, men det visade sig att så var det inte. Det var mycket Lambo och folk på borden, och dessutom var man fastnkuten i sina grannar med röda snören. Lite flummigt. Efter ett tag började jag bekanta mig med mexicanen. Kör ingen namedropping, det vore taskigt med tanke på hans civilstatus. Han sa typ 100 gånger att "du är så stel, fan det går inte, du får ta och släppa loss asså". Ett tag hatade jag honom, och nu skulle jag allt bevisa vad jag gick för! Sedan jag upptäckt att inet inte var dyrt så köpte jag mig litegrann. Sen bjöd Gwisens pöjk, A, på ett glas vin. Och middagen fortskred.... Fick mexicanen att både skratta och tappa mustaschen, haha. Efter middagen gick vi ut och "tog oss en jävel". På vägen ut kallade han mig för "sin bordsdam", vilket fick mig raskt att komma på att då måste han minsann vara min Bordsmexican. Mitt hat började minska, han hade sina trevliga stunder.
När vi kommer upp på festvåningen igen grabbar Hulken tag i mig, och ber att få bjuda mig på ngt att dricka. Bjuds det så, inte tackar man nej! Han var ju grön och allt, och vem vet, kanske söt också! Vid denna tid började eftersläppsfolket trilla in. Bland annat Balle, och vilket skrik jag fick till när hon kom ("Balle, när du kom å jag skrek!"). Mycket lycklig jag blev!
När vinet var uppdrucket blev det dans. Med Hulken. Och jävlar, maken till dans har jag nog aldrig varit med om. Jag gjorde saker som jag inte ens visste att jag kunde. Och han följde asbra. Egentligen ska det ju vara tvärtom. Men det är roligt att få imponera och vara lite dominant ibland... 8-) Höjdpunkten var ändå Sexyback, min o Balles dans. Best ever.
Sen var det mycket spring ut och in o röka, och efter ett tag så satt vi i trappan utanför, Rudbecksfolket och Bordsmexicanen. Hulken hade försvunnit och sen blev Bordsmexicanen utslängd. Så jag lallade runt med rudbecks-folket och "återupplevde gamla minnen från Täby", kan man väl säga.
Såsmingom gick iallafall Hulken hem, och Bordsmexicanen kom tillbaka. Av någon konstig jävla anledning bestämde jag mig för att kvällen skulle fortskridas i Bordsmexicanens sällskap. Vi dansade lite och han klagade ( no shit :P) på att jag var för avancerad. Vi satte oss någonstans o pratade. Han berättade att han hade "fruntimmer, katt och lägenhet". Vilket inte var riktigt de signaler jag fått från början. Men det är ju skitsamma för mig, inte mina problem. Sen upprepade han "Nej det här går inte", varpå han kysste mig. Vilken jävel alltså... Sen "måste du vara så.. bra?" vilket var ungefär det enda snälla han sa till mig på hela kvällen. Höll på så ett tag till, sen ut på dansgolvet igen. Och vilken låt hör man, om inte "don't you wish your girlfirend was hot like me..." ironiskt nog.
Vi gick ut och tog oss en jävel till och nu hade han varken mustasch, hatt eller solbrillor på sig. Och han var.. snygg! Sen var det dags för lilla Örjan att åka hem. Fick åka med i Addis taxi med systeryster som varit och spanat in Bob Sinclair på Sturecompagniet.
Jag kom hem, gick och la mig, och insåg plötsligt att jag mådde jävligt dåligt. La mig på bästa sätt för att det skulle snurra så lite som möjligt. Och en timme senare vaknar jag av att jag ligger och spyr över sängkanten. Så jävla äckligt! Kanske lite too much information, men ändå. Usch, nej det var fan inte trevligt.
Och imorse vaknade jag och mådde fortfarande jättedåligt! Det snurrade och kändes som att jag skulle spy hela tiden. Orkade till slut gå upp o dricka vatten och snyta mig iallafall. Det var lite roligt, för snoret för hulken-grönt. Undrar bara hur hans färg hamnade i min näsa? Aja. Efter ett tag till åt jag och duschade o var människa igen, så jag pallrade mig till skolan.
Och det var hela min historia om Åvas Maskerad-skiva 25/4..
Kommentarer
Trackback